Bästa avhandling 2019

Carina Holmgren

Carina Holmgren mottog stipendiet i samband med Linneuniversitetets årshögtid i februari 2019.

Carina Holmgren var 2019 års mottagare av Bästa avhandling med bl a motiveringen: I en studie av hur entreprenörskap introducerats i skolan har Carina Holmgren under de två senaste decennierna visat hur lärare, genom kompetensutvecklingsinitiativ, motiverats att utveckla nya pedagogiska praktiker, metoder och tillvägagångssätt.

Med en kritisk blick utvecklas en förståelse för hur lärare på ett subtil, men genomträngande sätt, inlemmats att tänja gränser för hur de ser sig själva, sina studenter och själva lärargärningen.

Bästa avhandling 2018

Alexander Gustafsson

Hans avhandling handlar om teoretisk modellering av sveptunnelmikroskop.

Alexander Gustafsson, som ni ser som tvåa från vänster på bilden, fick 40 000 SEK för bästa doktorsavhandling vid Linnéuniversitetets akademiska årshögtid.

Hans avhandling handlar om teoretisk modellering av sveptunnelmikroskop. Genom att svepa nålen över en yta kan man mäta elektrisk ström och krafter från det som finns på ytan och därmed få en bild av enskilda atomer. Upplösningen är så stor att man även kan se kemiska bindningar i molekyler.

Betygskommittén som bedömde Alexanders uppsats var speciellt imponerad av att han lyckats kombinera egenutvecklade avancerade beräkningsmetoder, programmering och jämförelser med högkvalitativa experiment. Hans forskning är viktig för tekniska framsteg inom nanovetenskap.

Bästa avhandling 2017

Fedja Borčak

Fedja Borčak visar en stor förtrogenhet med den bosniska litteraturen, och väljer ett antal texter där vissa aspekter av den bosniska historien presenteras ur barnets perspektiv.

Fedja Borčak fick 40 000 SEK för bästa avhandling 2017 vid Linnéuniversitetets årshögtid. Tyvärr kunde han själv inte närvara, han hyllades dock och vi önskar honom all lycka till!

Fedja Borčak tar i sin avhandling upp något så spännande och för de flesta av oss i Sverige något så obekant som nutida litteratur från Bosnien Hercegovina. Fedja Borčak visar en stor förtrogenhet med den bosniska litteraturen, och väljer ett antal texter där vissa aspekter av den bosniska historien presenteras ur barnets perspektiv.

Hans avhandling är finkänslig. Författaren låter hellre textanalyserna tala än att framhålla en tes som annars hade kunnat te sig som didaktisk, i en negativ bemärkelse. Resultatet är övertygande, och metoden skulle kunna tillämpas på litteratur från andra länder där människor upplevt krig, socialism och svåra övergångar till marknadsekonomi.

Bästa avhandling 2016

Anna Alexandersson

Annas avhandling är välskriven, noggrant genomarbetad och empiriskt baserad, en imponerande bedrift som dessutom görs på ett moget och välformulerat språk, med analytisk precision.

Vi önskar Anna Alexandersson lycka till och Mie Jernbeck överräckte i samband med Linnéuniversitetets årshögtid 30 000 kronor, med motiveringen att Anna

i sin avhandling fokuserat på inkubatormiljön som instrument för kreativitet och miljö. I Incubating Business har Anna bl a påmint oss om att kreativiteten är synnerligen väsentlig för att förstå entreprenörskapet.

Annas avhandling är välskriven, noggrant genomarbetad och empiriskt baserad, en imponerande bedrift som dessutom görs på ett moget och välformulerat språk, med analytisk precision.

Och så här beskriver Anna själv sin forskning som handlar om entreprenörskap, företagsinkubation och kreativitet.

– Min avhandling ”Incubating Businesses”  behandlar dialogens och mångfaldens betydelse för entreprenöriella processer i företagsinkubatorer som hjälper entreprenörer att starta företag. Inkubatorers effektivitet är omdiskuterad men de har fått stor uppmärksamhet och de är en del av näringslivspolitik över hela världen. För att öka deras effektivitet har det förslagits att inkubatorledningen skall vara mer involverade i ledningen av de företag som finns inkubatorn. Den ökade styrningen, kontrollen och ledningen undersöks och analyseras ur ett kreativitetsperspektiv på entreprenöriella processer. Studien bidrar till vår förståelse av hur den ökade ledningen och styrningen genomförs i praktiken och hur den uppfattas från en entreprenörs perspektiv, samt dess konsekvenser för kreativiteten. Den praktiska implikationen av analysen är en inkubatormodell som baseras på andra principer än de som är förgivettagna. Inkubation från detta perspektiv är en ständigt pågående dialog, ett kreativt rum där allt kan ifrågasättas och där en mängd olika perspektiv kan mötas.

– Stipendiet kommer jag att använda för omkostnader för fältstudier inom ett nytt forskningsområde, Socialt hållbara kontor, som handlar om kreativitet, mångfald och varumärkesbyggande i aktivitetsbaserade kontor. Mitt fokus ligger på att undersöka förutsättningarna för entreprenörskap, innovation och kreativitet i dessa allt vanligare kontor med ofta lekfull inredning. Målet är att utforska relationen mellan estetik och entreprenöriella processer, hur människor interagerar med dessa lekfulla miljöer och huruvida dessa skapar en dialog som kan utveckla idéer. Denna kunskap har blivit allt viktigare i samband med att allt större förhoppningar knyts till deras förväntade påverkan på hälsa och innovation i organisationer. Denna forskning görs som en del av forskningsmiljön Work Aesthetics Research Group vid Linnéuniversitetetet tillsammans med Monika Müller och Viktorija Kalonaityte.

Bästa avhandling 2015

Ida Ohlsson al Fakir

Ida Ohlsson al Fakir på Linnéakademiens årshögtid tar emot Linnéakademiens forskningsstiftelses stipendium från Mie Jernbeck för Bästa avhandling i konserthuset under sen eftermiddag. Högtidligt och fint.
Motivering:
Ida Ohlsson al Fakir har i sin avhandling ”nya rum för socialt medborgarskap, om vetenskap och politik i zigenarundersökningen, en socialmedicinsk studie av svenska romer mellan åren 1962 och 65”  belyst ett aktuellt ämne utifrån en rad intressanta perspektiv.
 
Den handlar bl a om myndigheters maktutövning och om integrationssträvanden. Avhandlingen är såväl angelägen som relevant inte minst för den offentliga sektorn, och den har redan fått berättigad uppmärksamhet. Vi önskar Ida Ohlsson al Fakir lycka till!

Bästa avhandling 2014

Angelika Thelin

ANGELIKA THELIN på samhällsvetenskapliga fakulteten. Hon erhöll forskningsstiftelsens utmärkelse i samband med Linnéuniversitetets årshögtid, en check på 35 000:-
Motivering:
Angelika Thelins avhandling tjänar som en mycket bra motpol till den glättade bild som ofta målas upp inom forskningen kring den tredje åldern. Hon har undersökt levnadsförhållandena inom gruppen yngre ålderspensionärer (65-74 år). 
 
Avhandlingen är en tidstypisk kartläggning med en alarmsignal för framtiden med en uppmaning att formulera nya alternativ för att säkra en kommande generation pensionärers levnadsvillkor.
 
Hon har särskilt uppmärksammats för sin metodmedvetenhet och för det sätt på vilket hon levandegör de personer som hon har intervjuat. Hon beskriver hur känslor av stolthet, stigmatisering och besvikelse blandas.
 
Vi önskar henne fortsatt lycka till!

Bästa avhandling 2013

Ewa Berg Nestlog

I samband med 2013 års Akademisk Högtid delade Linnéakademiens Forskningsstiftelse ut 35 000 kronor till Ewa Bergh Nestlog.
Motivering:

Ewa Berg Nestlog har i sin avhandling belyst språkvetenskapliga verktyg som skulle kunna användas i all undervisning.

Hon understryker samtalets centrala roll för utvecklingen av läsförståelse och för skriftspråket.

Hon får oss att inse att bakom varje ord döljer sig en mening som berör oss, om vi bara lär känna orden och ordens betydelse, både enskilt och i ett övergripande sammanhang.

Hon säger att det ska vara lustfyllt att utveckla egna texter. Språkliga strukturer handlar alltid om kommunikation och ett för läraren eget genuint intresse för eleven. Vårt språk är intimt förknippat med oss som personer och människor.