Makarna Hallenblads utmärkelse
2022
På bilden: Lars Aldén samt Erik Wångmar Fotograf: David Färdigh
Motivering lyder:
Docent Erik Wångmar har en mycket gedigen forskningsbakgrund och en rad publiceringar på sin meritlista. Han har huvudsakligen forskat om sammanslagningarna av socknar och kommuner, om kommunpolitik och kommunalpolitiska styrelseformer med flertalet exempel från Småland. Wångmar är en mycket ambitiös och noggrann forskare som i sina studier alltid använder primärkällor och dyker djupt in i arkivens hemligheter. I hans senaste bok gör han en grundlig studie av Florence Stephens mycket uppmärksammade liv på Huseby. Från det att hon tar över driften av godset efter faderns död, skandalerna och vägen mot hennes omyndigförklaring. Wångmar gör en gedigen djupdykning i arkiven och kastar i flera fall ett nytt ljus över denna dramatiska och på flera plan tragiska historia.
Styrelsen för Linnéakademiens forskningsstiftelse vill med detta stipendium uppmärksamma Erik Wångmars mycket omfattande och breda forskningsinsats där han bidragit med nya och intressanta perspektiv på Smålands och Kronobergs läns historia.
Lägg där till att han alltid varit en förespråkare för och värnat om det historiska hantverket och grundläggande källkritiska metoder och sökt ny kunskap i arkivens primärkällor.
***
Växjö Stiftshistoriska Sällskap startade sin verksamhet 1978 Och har sedan dess givit ut ett stort antal ”skrifter”, ”meddelanden” och ”minnesteckningar” samt anordnat flera stiftshistoriska symposier. Sällskapet har också ansvarat för stiftets senaste herdaminne. I samband med att stiftet firar 850 år har sällskapet tagit initiativ till och givit ut antologin ”Växjö stift 850 år”. Det är ett imponerande bokverk som innehåller 15 artiklar med vitt skilda perspektiv och som lyfter fram olika tidsperioder i stiftets långa historia. Bland de ämnen som behandlas kan nämnas Värends kristnande, S:t Sigfrid i legend och historieskrivning och sammanslagningen av Växjö och Kalmar stift 1915. Redaktionskommittén har bestått av Lars Aldén, Oloph Bexell och Erik Sidenvall.
Styrelsen för Linnéakademiens forskningsstiftelse vill med detta stipendium uppmärksamma Växjö Stiftshistoriska Sällskaps imponerande arbete för att på olika sätt belysa och beforska Växjö stifts spännande och mångfasetterade historia. Vi hoppas och tror att stipendiet kan sporra till fortsatt arbete för att ge nya perspektiv på Växjö stifts och Kronobergs läns historia.
2019
Vi hyllar Lena Liepe och Per-Olof Andersson. 40 000 till var och en av dem för värdefulla och starka insatser om Kronobergs historia. Det är Hallenblads utmärkelser 2019. Från juryn var Carl-Olof Bengtsson, Lennart Johansson och Karl-Johan Krantz närvarande tillsammans med Forskningsstiftelsens ordförande, Mie Jernbeck när Historiska föreningen i Kronoberg hade höstsammankomst i ett fullsatt Utvandrarnas hus.
2018
Professor Erika Lagerbielke överraskades av juryn för Hallenblads utmärkelse när hon presenterade sin nya bok på Smålands Museum. Det var en glad författare, och formgivare som tog emot 40 000 SEK av Mie Jernbeck. Erika Lagerbielke är lika förankrad i designpraktiken som på universitetet. Från juryn fanns också ordföranden Carl-Olof Bengtsson på plats tillsammans med Karl-Johan Krantz, Lennart Johansson och Peter Aronsson.
Några rader ur motiveringen; Med sina 35 år som verksam formgivare har Erika varit med om en stor del av Orrefors 120-åriga historia. På så vis är höstens nu aktuella bok ett intressant samtidsdokument som bidrar till nya perspektiv och insikter i konstnärliga processer, forskning och utvecklingsarbete, modern designhistoria samt glasets kulturella och industriella utveckling i Sverige
2017
Linnéakademiens forskningsstiftelse delade under hösten 2017 ut 60 000 kronor. Hallenblads utmärkelse tilldelades Samuel Palmblad i samband med Smålands akademis högtidsmöte på Smålands museum. Samuel Palmblad bedriver forskning och kunskapsförmedling helt i donatorerna makarna Hallenblads anda. Samuel Palmblad är byggnadsantikvarie och var redan 2003 djupt engagerad inom kulturmiljövården i Kronobergs län. Genom skrifter, föreläsningar och dialog har han väckt intresset för både äldre och sentida spår av vårt förflutna. Under åren har han dessutom efter gedigen grundforskning dokumenterat och beskrivit danska arkitekters påverkan på byggenskapen i Växjö och länet. I fjol gav han ut boken Kostamosaik. Glas uppåt väggarna, som ger helt nya perspektiv på produktionen och användningen av glasmosaik från Kosta glasbruk.
– En synnerligen värdig mottagare av makarna Hallenblads utmärkelse.
2016
Om Olle Larsson som påbörjade sina historiska studier vid dåvarande Högskolan i Växjö och som en del av det samarbete som fanns mellan Högskolan i Växjö och Lunds universitet disputerade han 1999 på avhandlingen ”Biskopen visiterar. Den kyrkliga överhetens möte med lokalsamhället”. Olle Larsson arbetade som timanställd lektor vid Högskolan i Växjö under något år innan han anställdes som lektor i historia vid Växjö katedralskola.
Olle Larsson har skrivit ett stort antal artiklar, krönikor, recensioner och läroböcker i historia. Han var huvudförfattare till boken ”Smålands historia (2006) tillsammans med Lennart Johansson och Lars-Olof Larsson och 2009 gav han ut boken ”Stormaktens sista krig. Sverige och stora nordiska kriget 1700-1721”. Olle Larsson har också hållit ett stort antal populärvetenskapliga föreläsningar om främst svensk och småländsk 1600- och 1700-tals historia. I år har han rönt stor uppmärksamhet för artikelserien med anledning av Smålandspostens 150-årsjubileum. En händelse från varje år mellan 1866-2016 som uppmärksammades i Smålandsposten har bildat underlag för Larssons essäer. I artikelserien har han förtjänstfullt lyft fram både stora internationella händelser och mer vardagliga händelser i Växjö med omnejd som de gestaltats genom en lokaltidnings perspektiv.
Motivering: Olle Larsson har utmärkt sig som en lysande berättare och pedagog, både som allmän föreläsare och i sin egenskap av gymnasielärare.
Olle Larsson har tvivelsutan lyckats populariserat historieämnet och därmed spridit historisk kunskap såväl till gymnasieelever som till den historieintresserade allmänheten. Han har på ett utmärkt sätt lyckats förena populär och vetenskaplig historia och är på flera plan en pedagogisk förebild för både andra historielärare och gymnasieelever.
2015
Åsa Alering har på ett förtjänstfullt sätt varit drivande i det pedagogiska och publika arbetet. Hon har tack vare sina initiativ och med flera nya grepp nått ut med ny kunskap om de arkeologiska grävningarna, inte minst till unga och barn.Under Åsas ledning har Kulturparken Småland i samband med den stadsarkeologiska undersökningen vid Karolinerhuset i Växjö genomfört en stor publik satsning. Projektet har syftat till att nå ut med kunskap om grävningen och Växjös medeltida historia.
Här har genomförts 60 visningar av grävningen, ett antal föredrag och en utställning i domkyrkan. Dagligen kunde vi stanna till vid två steg i ett informationstorg, det fanns också en grävblogg på nätet. 16 klasser från 8 skolor deltog i ett särskilt projekt. Bl a träffade en arkeolog och en pedagog klasserna vid tre tillfällen, vid ett av dem fick klasserna delta i en arkeologisk undersökning. Totalt kunde minst 3 300 personer nås. Åsa skapade också en hemsida Medeltiden i Växjö och Värend. Mie Jernbeck ordförande för Linneakademiens forskningsstiftelse önskade Åsa lycka till, Carl-Olof Bengtsson, juryordförande överlämnade checken på 35 000 SEK, Karl-Johan Krantz introducerade familjen Hallenblad och Peter Aronsson, också medlem i juryn, liksom Lennart Johansson, introducerade stipendieutdelningen i samband med de intressanta populärvetenskapliga Linnéföreläsningarna i Karolinerhuset.
2014
Linnéakademiens Forskningsstiftelses ordförande Mie Jernbeck överlämnade Hallenblads utmärkelsen och önskade Carl lycka till i ett fortsatt arbete. Juryn som utsett Carl har letts av Carl-Olof Bengtsson, tillsammans med Karl-Johan Krantz, Lennart Johansson, Peter Aronsson och Mie Jernbeck, och motiveringen är:
När E 4- ans utbyggnad till motorväg genom södra Sunnerbo aktualiserades i slutet på 1990-talet kom en lång tänkt vägsträcka att vetenskapligt dokumenteras genom arkeologisk undersökning.
Något norr om Markaryd och strax öster om den nuvarande E 4-sträckningen fann då Smålands museums arkeolog Carl Persson ett område som han efter omfattande landskapsstudier identifierade som en möjlig förhistorisk boplats. Utgångspunkten i Carl Perssons teoribildning var landskapets förändring i samband med landhöjningen efter den senaste nedisningen. Delar av Sydsmåland var fortfarande vattentäckt och i vattenlandskapet fanns öar och näs som blev naturliga anhalter för människor i rörelse.
Genom ett envist och intensivt arbete lokaliserade Carl Persson fornlämning nr 71 i Markaryd socken. Ett begränsat antal flintor och flintavslag kom att stärka hans hypotes om en ständigt återbrukad boplats i Smålands inland, om än fyndfattig. Carl Perssons idé är att fyndfattiga platser för äldre fenomen är en produkt av näringsfattig mark. Organiskt material har absorberats och kvar blir endast stenfragment efter boplatsernas tidigaste nyttjade.
